Samir Handanovic (Inter). Man måste ändå säga att Inter är väldigt bra på att värva riktigt duktiga målvakter. Utan slovenen så hade Inters poängskörd denna säsong varit varit betydligt lägre. Bäst i Inter denna säsong.
Leonardo Bonucci (Juventus). Underskattad högerback som tagit ett väldigt stort kliv i Juventus denna säsong. Högklassiga uppspel och grymt bra huvudspel.
Andrea Barzagli (Juventus). I ett försvar som varit nästintill omöjliga att göra mål på har Barzagli varit den där viktiga spindeln i försvarsnätet. Oerhört stark i duellspelet.
Giorgio Chiellini (Juventus). Chiellini är en känslospelare som alltid har nära till att gå över den där gränsen. Men han är också frenetiskt skicklig i det defensiva arbetet och målfarlig på fasta situationer. När han inte varit skadad har han gjort väldigt bra matcher, inte minst i Champions Leauge. Sägs vara den enda spelaren i Juve som inte ser fram emot Ibras återkomst. Oh well...
Marek Hamsik (Napoli). I fjol visade slovaken upp glimtar av stjärnstatus, i år har han definitivt varit en stjärna. Han har fyllt det där tomrummet efter Lavezzi på ett delikat sätt med sitt bultande Neapelhjärta. Napolis viktigaste spelare tillsammans med Cavani.
Riccardo Montolivo (Milan). Då Andrea Pirlo inte varit lika vass som förra säsongen väljer jag i stället Montolivo som regista i min elva. Montolivo kan användas som regissör längre ner i plan men har även skickligheten att även spela längre fram som offensiv mittfältare. Den italienske landslagsmannen har väldigt bra spelöverblick och har varit en mycket viktig pjäs i Milans fantastiska vårsäsong efter en usel höstsäsong. Han ger ett något idéfattigt Milanmittfält den där nödvändiga kreativa glöden.
Arturo Vidal (Juventus). King Artur!!! Den store krigaren och den perfekta incontristan på Juventus mittfält när Turinklubben blev mästare igen. Chilenaren har visat upp enorm arbetskapacitet, kämpaglöd och vilja genom hela säsongen. Är också ett ständigt hot i offensiven, särskilt under våren då han mer eller mindre avgjorde flera viktiga matcher. Serie A:s bästa duellspelare.
Juan Cuadrado (Fiorentina). Fiorentinas nästa storstjärna är Italiens svar på Gareth Bale. Colombianen är egentligen ofattbart bra på att utmana och skapa utrymme åt sina medspelare med sina fantastiska tekniska nummer. Han har också ett grymt skott och är mycket rörlig. Det enda han måste bli bättre på är att värdera situationer bättre, dribblar lite för mycket ibland.
Francesco Totti (Roma). Prinsen av Roms försvarsspel kan ifrågasättas, men som trequartista har Totti varit nummer ett i Italien denna säsong. Under våren gick han dessutom förbi Gunnar Nordahl och upp på andra plats i Serie A:s totala skytteliga med 227 fullträffar. Helt otroligt! Totti pånyttföddes under Zemans ledning och har fortsatt på den inslagna linjen under Andreazzoli och utan Tottis briljans vågar jag sticka ut hakan och påstå att Roma aldrig slutat så högt upp i tabellen. Grymt hög nivå hela säsongen. Inte blir väl nästa säsong hans sista?
Edinson Cavani (Napoli). En anfallare i absolut världsklass. Urugyanen är den stora anledningen till Napolis framgångar i ligan de senaste tre säsongerna med sin notoriskt höga målproduktion. Men det som imponerar mest är hans oerhört höga arbetsmoral som forward. Han jobbar alltid stenhårt och skapar ytor åt sina medspelare. En mycket lojal och mycket passionerad spelare som är omöjlig att inte tycka om. Palermopubliken ger honom fortfarande varma applåder.
Mario Balotelli (Milan). Supermac of Italy är fortfarande halvtrög ibland men jag tycker ändå att vi har fått se en klart bättre lagspelare efter åren i England. I Milan har han varit den givna superstjärnan och gjorde succé direkt. Har fortfarande inte missat en straff på elitnivå. Tack vare Supermarios återkomst har Serie A gnistrat lite extra under våren.
Vårens tränare i Serie A:
Vincenzo Montella (Fiorentina). Har på nolltid skapat ett av Serie-A:s mest intressanta lag med hela 18 nyförvärv.
.jpg)
